Arkiv för tagg alan rickman

- Sida 1 av 1

Stjärnans massiva fel

av Magnus Sundholm

HelenMIrrenHelen Mirren spelar general i drönardramat ”Eye in the sky”.

Vi träffades i Beverly Hills i dag.

Hon är är en skön 70-åring som fick rollen efter att den först skrivits för en manlig skådis.

HelenMirren4Vi snackade sociala medier och hon sa att hon hade Facebook i tre timmar, max.

– Jag trodde att sociala medier var en fluga. Jag trodde att det skulle försvinna inom fem till tio år.

Sen log hon.

– Men det trodde jag om Beatles musik också.

HelenMirren2Här är trailern. Lägg märke till Alan Rickman. ”Eye in the sky” blev hans sista film:

I’m the captain now

av Magnus Sundholm

Abdi1Det var så han sa, Barkhad Abdi, till Tom Hanks i ”Captain Phillips”.

– Look at me! Look at me! I’m the captain now.

Sedan dess har den gode somaliern inte fått vara mycket till kapten.

Han har knappt fått vara besättningsman.

I fjol kom rapporter om att han var pank och arbetslös, bodde på en soffa hos en kompis i Long Beach söder om Los Angeles, medan skådespelardrömmen sjönk som ett förlist fartyg i en storm.

Abdi2Men nu har den före detta limousinechauffören från Minnesota äntligen belönats för att ha orkat hålla ut.

I fredags dök han upp i ett avsnitt av polisdramat ”Hawaii five-0”.

På gång är också ”Eye in the sky”, en långfilm med Aaron Paul från ”Breaking bad”, Helen Mirren, Colin Firth och Alan Rickman som spelades in i Sydafrika i höstas.

Abdi3Abdi är fortfarande tacksam över rollen i ”Captain Phillips”, ett uppdrag som gav honom mer än 500 000 kronor.

– Det jobbet var en dörröppnare för mig, säger han i New York Post.

Jag träffade honom i New York, strax efter premiären på hans debutfilm. Han sken upp när han hörde att jag var från Sverige.

– Swedish, hu? sa han.

– Jag har flera släktingar i Stockholm.

Hatet mot Jane Fonda brinner vidare

av Stefan Hedmark
the-butler-pictures-15

Vietnamkriget må ha tagit slut för tre decennier sedan, men hatet mot Jane Fonda brinner vidare bland en del amerikanska krigsveteraner.

Det senaste tecknet? En biograf i Kentucky vägrar visa ”The butler” eftersom dess ägare anser det oacceptabelt att en ”landsförrädare” som Fonda spelar förra presidenthustrun Nancy Reagan. Det faktum att både hon och Alan Rickman som spelar Ronald får god kritik, samt att porträttet av Nancy på ingalunda sätt är negativt, påverkar inte biografägaren. Under kriget utbildade Ike Boutwell piloter, enligt The Hollywood Reporter, och Fondas kritik mot USA:s inblandning i kriget påverkade uppenbarligen Boutwell djupt.

Han är inte den ende veteranen som hotar med bojkott. I stället för att ta till sig det filmen vill diskutera, hur medborgarrättsrörelsen fungerade på den tiden, väljer de här bittra gubbarna att i stället odla ett hat som snart fyller 40 år. Det trots att Fonda för länge sedan har bett om ursäkt för en del av sina handlingar och ord som mest sårade hemvändande krigsveteraner på 70-talet.

Boutwell önskar nog att han kunde krossa Jane Fonda på ett bredare sätt än så här. Men han får väl nöja sig med att småaktigt nog hindra folket i hans Kentuckyhåla från att se henne på sin biograf.

”The butler” går däremot att se på svenska biografer från den 11 oktober.

Foto: The Weinstein Company

Kategorier film

Här gör Oprah comeback på vita duken

av Stefan Hedmark

I natt var det trailerpremiär för ”The butler”, ett epos som tar oss genom åtta amerikanska presidenter med en svart betjänt i Vita huset som röd tråd. Inte helt överraskande visar trailern att en stor del av fokus kommer att ligga på medborgarrättskampen under 50- och 60-talen. Betjänten spelas av Forest Whitaker och Oprah Winfrey gör hans hustru. Det blir hennes första roll på vita duken sedan ”Älskade” (1998).

Filmen är stjärnspäckad och det är uppenbart att man hoppas på Oscars, särskilt med Lee Daniels (”Precious”) som regissör. Men det är svårt att TRO på Oscars när man ser trailern. Det ser väldigt mellanmjölksaktigt ut… och det är få av stjärnorna som ser det minsta ut som presidenterna de spelar. Man sitter mest och tänker, ska DET föreställa Nixon? Och DET Kennedy? Alan Rickman skymtar förbi som Reagan och lyckas faktiskt se ut som honom tack vare lager av mask och smink.

”The butler” har premiär i USA den 18 oktober.

Vi minns Die hard-filmerna

av Stefan Hedmark

På torsdag är det premiär för ”A good day to die hard”, den femte filmen i serien. Planen är att Sundholm och jag ska leverera en recension i samma veva på bloggen. Men innan dess kan det vara värt att ta en titt på hur det har sett ut i de fyra tidigare filmerna.

* DIE HARD (1988)

Bruce Willis stjärnstatus innan han gjorde filmen:

Skurkens bästa replik: ”I wanted this to be professional, efficient, adult, cooperative. Not a lot to ask. Alas, your Mr. Takagi did not see it that way… so he won’t be joining us for the rest of his life.” (Alan Rickman)

Komisk sidekick: Fryntlige snuten Al (Reginald VelJohnson) som försöker medla mellan McClane och de inkompetenta FBI-agenterna.

Bästa scenen:

John McClane lämnar ett julklingande budskap till rånarna i form av ett lik i tomtemössa och budskapet ”Now I have a machine gun”.

Vem var regissören? John McTiernan hade precis gjort ”Rovdjuret” med Arnold Schwarzenegger när han tackade ja till ”Die hard”. Två år senare skulle han göra ”Jakten på Röd oktober”, också en hyllad, populär film. Men nu går det sämre. McTiernan förväntas härnäst avtjäna ett års fängelse för att ha ljugit för FBI samt under en rättegång.

* DIE HARD 2 (1990)

Bruce Willis stjärnstatus innan han gjorde filmen:

Skurkens bästa replik: ”Oh, McClane. John McClane. The policeman hero who saved the Nakatomi hostages. I read about you in People Magazine. You seemed a bit out of your league on ‘Nightline’, I thought.” (William Sadler)

Komisk sidekick: Koleriske flygplatssnuten Carmine (Dennis Franz) som försöker sätta käppar i hjulet för McClane trots att han blir nästan överbevisad om att terrorister verkligen hotar hans flygplats.

Bästa scenen:

Hela sekvensen där McClane anar oråd på flygplatsen och plötsligt hamnar i en stenhård eldstrid vid bagagehanteringen är mycket spännande.

Vem var regissören? Att satsa på finländske Renny Harlin för ”Die hard 2” var lite vågat – hans förra film innan den här var en ”Terror på Elm Street”-uppföljare. Men det gick ju bra och Harlin fortsatte leverera fina actionrullar på 90-talet. Piratspektaklet ”Cutthroat Island” (1995) ihop med frugan Geena Davis blev dock början till hans fall.

* DIE HARD HÄMNINGSLÖST (1995)

Bruce Willis stjärnstatus innan han gjorde filmen:

Skurkens bästa replik: ”Money is shit to me. I would not give up McClane for all the gold in your Fort Knox. ” (Jeremy Irons)

Komisk sidekick: Butiksinnehavaren Zeus (Samuel L Jackson) som verkligen hatar vita människor men ändå tvingas samarbeta med McClane.

Bästa scenen:

Öppningen är bäst. The Lovin’ Spoonfuls ”Summer in the city” till bilder av ett stekande hett New York på sommaren. Allt är frid och fröjd – tills en explosion skakar om staden och hugger av låten. Därefter blir det åka av.

Vem var regissören? John McTiernan gjorde comeback.

* DIE HARD 4.0 (2007)

Bruce Willis stjärnstatus innan han gjorde filmen:

Skurkens bästa replik: ”You’re a Timex watch in a digital age.” (Timothy Olyphant till McClane)

Komisk sidekick: Datornörden Matt (Justin Long) som har råkat hamna i dåligt sällskap och nu måste stå ut med vad han tycker är minst lika problematiskt – en mycket analog McClane.

Bästa scenen:

Filmskaparna ville använda sig av gamla hederliga stunttrick i stället för datorgenererade effekter – och det blev rätt hejdlöst. Höjdpunkten är helikoptern som sänks av en… bil.

Vem var regissören? Len Wiseman gjorde de två första ”Underworld”-filmerna innan han fick förtroendet att ta över ”Die hard”-serien. Han har inte visat någon större kreativitet i sin karriär. Förra året blev det nyinspelningen av ”Total recall” och nu ryktas det om att han ska reboota ”Mumien”.

Foto: Fox

Alan Rickman gör en kopp te – och blir arg

av Stefan Hedmark

Under avdelningen ”roliga ting som dyker upp i twitterflödet” (tack, Jan Gradvall) sorterar vi det här lysande YouTube-klippet där den mäktige Alan Rickman gör sig en kopp te – i slow motion ackompanjerad av så pass dramatisk ”Inception”-musik att man sitter andlös. Tills han går helt bananas.

Rickman ryktas för övrigt vara aktuell för rollen som Ronald Reagan i en kommande film, ”The butler”. Jane Fonda är redan klar som Nancy.

Uppdatering: Tyvärr har klippet ovanför gjorts ”privat”. Men du kan se det här.

5 skäl att älska Harry Potter-filmerna

av Stefan Hedmark

Okej, älska är kanske att ta i. Men jag jobbar ju trots allt på en kvällstidning.

”Harry Potter” är inte riktigt Sundholms grej, men jag är svag för filmerna. Det finns all anledning att bli lite nostalgisk och titta tillbaka på vad det är som har gjort dem så pass sevärda under ett decennium. 

Daniel Radcliffe, Emma Watson och Rupert Grint

När de tre barnen valdes ut att gestalta Harry, Hermione och Ron var de bara i tio-elva-årsåldern. Redan från början stod det klart att vi skulle följa deras uppväxt under ett helt decennium framöver, från oskuld till det vuxna livets mörker, som i böckerna. På sätt och vis har det varit ett sjukt projekt, särskilt för dem. Deras uppväxt har varit tudelad, den fiktiva förevigad på film, den verkliga påverkad av den berömmelse och de pengar som den fiktiva har gett. Men det har ändå varit tydligt att upplevelsen har varit positiv för dem – och det är lätt att bli lite sentimental när man ser featuretten i klippet ovanför. 

harry-potter-and-the-order-of-the-phoenix-20070622072328923_640w.jpg

Magin i miljön

Att se ”Harry Potter”-filmerna är inte som att att ta sig en mörk pint. Det är vad Mike Leighs och Ken Loachs filmer är till för. Det är snarare att ta sig en stadig kopp te och sjunka in i en brittiskt belevad värld där även den ultimata ondskan, Voldemort, har en slags djävulsk elegans. Miljön har stått sig genom alla filmer och fyra olika regissörer, säkert tack vare producenten David Heymans fasta handlag. De datoranimerade effekterna, färgstarka kostymerna, murriga Hogwart-salarna, gråsvarta uppgörelserna med Voldemort, de böljande gröna fälten vid quidditch-planen… det är en värld som har vuxit fram med diskreta förändringar genom åren.

Alan Rickman och Robbie Coltrane

Från oskuld till vuxet mörker, var det ja. Vad representerar det bättre än Alan Rickman som den diaboliske Snape och Robbie Coltrane som den gemytlige skägglurken Hagrid? Det är Hagrid som blir Harrys första möte med Hogwart, en vänlig kraft som står vid hans sida under de första kollisionerna med Voldemort. När ondskan bryter loss helt och hållet tar Snape över allt mer. Rickmans syrligt välartikulerade repliker skär som diamant genom glas medan Coltranes bullrande personlighet är något att hålla i när det blåser snålt.

aph_5.jpg

Den pigga femman

Något man alltid har kunnat klaga på är att filmerna följer sin formel på ett rätt förutsägbart sätt. Det gjorde för all del även ”Harry Potter och Fenixorden” (2007), seriens femte del. Men filmen är ändå en favorit för mig. Imelda Staunton anlände som den förtjusande thatcherska, genomonda Dolores Umbridge, ny boss på Hogwart. Av alla äss inom den brittiska skådespelareliten som har undervisat på skolan är hon en speciell juvel, rolig och skrämmande. Hon representerade en ny fräschör i serien, så pass väl förvaltad av regissören David Yates att han även fick göra resten av filmerna. 

Musiken

Det är omöjligt att tänka på filmerna och inte få John Williams melodislinga i huvudet. Mannen som gav oss musiken till ”Hajen”, ”Indiana Jones”, ”Star wars” och ”Superman” kunde givetvis även leverera ett minnesvärt tema för Harry Potter. Hans insats kanske är lite väl sockersöt för vissa smaker… men filmerna han skrev för var trots allt de tidiga, ljusare. Det är ändå rätt talande att de senare kompositörerna har kämpat för att få till en egen ton – och i stort misslyckats.

Foto: Warner

Sida 1 av 1

Instagram

Follow on Bloglovin
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Bea Blom
  • Nöjeschef: Ylva Niklasson
  • Tf chefredaktör och vd: Lena K Samuelsson
  • Tf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Håkan Andreasson
  • Sajtchef: Andreas Aspegren
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB