Den är på gång nu – långfilmsversionen av ”Baywatch”.

Spontant känns det som en given flopp.

Men projektet har varit uträknat förut.

Vid premiären 1989 blev det magplask hos recensenterna som gav den plats 74 av totalt 111 aktuella tv-serier, och den las ner efter första säsongen.

Men kort efter nerläggningen tog den fart i Europa och fick då nytt liv – med lägre budget. 1991 började den sändas på flera kanaler.

David Hasselhoff var den manliga stjärnan. Men det var Playboymodellen Pamela Anderson som gjorde ”Baywatch” stor.

Först ville Hasselhoff inte veta av henne.

– Hon bär en väst där man kan se brösten på sidan. Jag vill inte ha någon från Playboy. Det här är en familjeserie, fräste han.

ProducentenMichael Berk uppger att hans invändning inte var hela sanningen.

– David var rädd att Pam och hennes bröst skulle slå ut honom, säger Berk.

Det förnekar Hasselhoff i New York Times.

– Jag roade mig inte över det. Det osade karisma över henne. När jag gick ut ur rummet sa jag åt dem att jag hade ändrat mig och att hon skulle anställdas.

1996 hotades ”Baywatch” att stoppas av en annan skandal – Pamela Andersons och Tommy Lees sexvideo.

– Det hade aldrig funnits en sexvideo med kändisar förut, säger producenten Douglas Schwartz.

– Vi var en präktig livräddarserie. Vi riskerade att förlora annonsörer.

Men skandalen fick motsatt effekt. I stället för nerläggning steg tittarsiffrorna till en ny topp.

– Varje gång Jay Leno drog en vits om oss ökade tittarsiffrorna, säger Schwartz.

– Vi skrattade hela vägen till banken.

Det är tveksamt om blir det likadant nu. Långfilmsversionen ”Baywatch” är mer komedi än drama och frågan är om Dwayne ”The Rock” Johnson och Zac Efron kan locka tillräckligt med biobesökare för att bädda för succé.

Bolaget bakom satsningen har gjort vad det kunnat för att väcka intresse inför premiären.

Som en anspelning på tv-seriens inledning arrangerades den 22 april en slow motion-tävling i Los Angeles.

Den långsammaste vinnaren belönades med biljetter till världspremiären.

Här är trailern till ”Baywatch”:

Har precis skrivit om de här killarna:

http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/j5W5n/ingen-fred-mellan-vin-diesel-och-the-rock

I dag blir det fortsättning.

Det är dags att träffa Vin Diesel.

Såg ”The fate of the furious” på torsdagskvällen. Recensionsförbud råder till 10 april men det lär inte vara någon hemlighet att Dwayne ”The Rock” Johnson och Vin Diesel knappt har några scener tillsammans.

Naturligtvis vore det roligt att också kunna fråga The Rock om duons schism. Men det blir i bästa fall senare, eftersom han inte går i närheten av de platser där hans kollega riskerar att finnas.

Bävar för övrigt lite inför intervjun. Inte för att Vin Diesel brukar vara otrevlig. Underlig, ja, och stort ego såklart, men aldrig taskig.

I stället är det den väntande förseningen som skrämmer. Vi ska träffas sent på fredagseftermiddagen och man kan ha roligare än att sitta i en hotellsvit i två timmar.

Det är snittiden för hur försenad stjärnan varit under våra möten de senaste åren.

Därför kommer The Rocks klagan lite som en tröst. Den visar att det inte bara vi som utsätts för divalaterna. Också Hollywoodkändisar tvingas sitta och vänta på den skallige stjärnan.

Anyway, ”The fate of the furious” är två timmar och tio minuter. Här är ett smakprov på filmen: