Arkiv för tagg the conjuring

- Sida 1 av 1

Skräcksuccén rullar vidare

av Stefan Hedmark

I förra inlägget tog vi en titt på ”The conjuring”. Den 4 oktober är det svensk premiär för ”Insidious: Chapter 2” som liksom ”Conjuring” är regisserad av James Wan. Han är en riktig guldgosse i Hollywood just nu. I går nåddes vi av nyheten att uppföljaren till ”Insidious” (2011) har dragit in betydligt större summor i USA än väntat och ser ut att kunna plocka runt 40 miljoner dollar första helgen. Det kan jämföras med att filmen kostade runt 5 miljoner dollar att spela in.

Liknande summor gäller för ”The conjuring” – Wan gör sina skräckfilmer med relativt låg budget och har byggt upp ett rykte som gör att biopubliken litar på att han levererar om de vill bli skrämda på bio. Det är en formel som fungerar mycket väl. Åtminstone så länge filmerna är bra. ”Insidious: Chapter 2” har fått sämre kritik än originalet.

Än så länge är det ingen fara på taket. En uppföljare till ”The conjuring” planeras och filmbolaget vill säkert ha fler portioner av ”Insidious” om bara James Wan vill. Men han får inte slöa till. Förr eller senare tröttnar till och med biopubliken om han inte behåller skärpan.

Recension: The conjuring

av Stefan Hedmark

”The conjuring” har svensk biopremiär i dag. Regi: James Wan. I rollerna: Vera Farmiga, Patrick Wilson, Lili Taylor. Handling: 1971 flyttar en familj in i ett gammalt hus i Rhode Island. När en mängd oförklarliga och skrämmande incidenter sker kontaktar de paret Warren som arbetar med paranormala fenomen…

Hedmark:

Det är inte så ofta man blir genuint skrämd när man går och ser skräckfilm på bio. Senaste filmen jag såg var exempelvis den andefattiga nyinspelningen av ”Evil dead”. Men James Wan, Hollywoods nye skräckkung efter kassasuccéer som ”Saw” och ”Insidious”, är pålitlig. Den här gången baserade han och manusförfattarna storyn på verkliga incidenter som ”demonologerna” Ed och Lorraine Warren råkade ut för på 70-talet. Bland annat var de inblandade i det spökfall som senare skulle inspirera ”Huset som Gud glömde” (1979).

Här är ett annat hus som den allsmäktige låtit falla i glömska, en kåk så plågad av sitt gräsliga förflutna att dess mörka energi omedelbart både omsluter och förbannar familjen som flyttat dit. Det finns ingenting i filmen som känns originellt. Tvärtom påminner den om många andra verk i genren. Men Wan är så skicklig på att ta plocka tidstypiska 70-talsdetaljer och frammana en kuslig atmosfär som lyfte så många fina verk från den tiden, som ”Exorcisten”, ”Omen” och ”The shining”. Med små men ändå fiffiga medel skrämmer han skiten ur biobesökaren. Skuggor och ljudeffekter är finfina instrument i regissörens händer.

Vera Farmiga och Patrick Wilson är dessutom mycket sympatiska spökjägare. Man hoppas att de överlever, liksom familjen. Det är inte alltid man gör det i sämre rysare…

Bäst i filmen: Klappleken. Barn, dockor, oskyldiga lekar… sådant blir effektiva vapen i de onda andarnas arsenal.

Sundholm:

Hedmark har rätt. Kan inte minnas när en film skrämde slag på mig på samma sätt som ”The conjuring” gör. Att den bygger på en verklig historia gör det bara ännu läskigare.

Wan trissar upp den olycksbådande stämningen från ruta ett med tystnad medan han låter kamerna vila länge på det vi bevittnar.

Som Hedmark konstaterar är det inga nya grepp regissören tar, men Wan är något av filmens Jack White. Han får det gamla att kännas nytt. Retrofeelingen bara förstärks av hans ovilja att förlita sig på datoranimerade effekter. Bara ett par av scenerna i ”The Conjuring” har förstärkts på konstgjord väg.

Resultatet är häpnadsväckande starkt.

Bäst i filmen: Aldrig tidigare har ljudet av ett par klappande händer används lika effektfullt och skräckinjagande som i ”The conjuring”.

Hollywoodkollen #14: Paris Hilton, Depps fiasko & sommarrysningar

av Stefan Hedmark

Hollywoodbloggens Stockholmsdel, Stefan Hedmark, debriefar vår man i väst, Magnus Sundholm, om läget i drömfabriken.

Skärmavbild 2013-07-08 kl. 21.21.26

Hej, hej! Vi är båda sporadiskt engagerade här på bloggen i sommartid, men det är dags för en liten uppdatering. Häromveckan träffade du Paris Hilton. Varför det?

– Det var i samband med filmen ”Bling ring”, även om vi knappt pratade om filmen.

Ah, just det. När de visade upp hennes verkliga hem i filmen, med en apa i bur, gigantiska walk-in closets, skor, väskor och tavlor på sig själv, kändes det helt enligt vår bild av henne. Hur är hon i intervjuer?

– Hon hade fyra hantlangare med till intervjun och jag befarade det värsta. Men hon var faktiskt mer tillmötesgående än någon gång förut. Samtidigt märktes det att hon var på plats för att trumma in ett budskap – att hon blivit seriös och att det är affärer som gäller, något hon återkom till gång på gång. Men självklart lever hon i en annan värld. Hon berättade historier om händelser i Saint-Tropez, Tokyo och Sydamerika med en självklarhet som om du och jag skulle prata om något på jobbet.

Guillermo del Toro har många bra fantasybetonade filmer bakom sig. Den 2 augusti har ufo-spektaklet ”Pacific rim” svensk premiär. Ditt intryck?

– Jag såg den i San Francisco förra helgen. Det är inget jag kan rekommendera. Men jag är förstås inte målgruppen. Jag är inte sju längre.

Ha, ha… jag är inte övertygad. Jag har fortfarande gott förtroende för del Toro. Hoppet lever. Men ”The lone ranger” ser ut att bli ett dyrt fiasko för Disney. Vad innebär det för Johnny Depp?

– Hans varumärke naggas i kanten. ”Lone ranger” är en tung flopp, mycket tyngre än när han bet i gräset med ”Rum diary”. Samtidigt är det hans andra bakslag på kort tid och det lär – bortsett giget i den till synes ostoppbara ”Pirates of the caribbean” – leda till lönesänkning i kommande projekt.

Och så ”The conjuring”, den första av regissören James Wans två skräckfilmer i år (den andra är ”Insidious 2”). Han är bra på att skrämmas. Blev du rädd när du såg den?

– Fruktansvärt rädd. Filmen är garanterat läskigast i år och den är läskig från ruta ett. Den innehåller alla välkända skräckattribut – docka med stirriga ögon, ödsligt hus i skogen, källare med lönnrum. Men det är tack och lov ingen gore-fest. Wan skräms på ett psykologiskt plan, något som är mycket effektivare än att låta huvuden rulla på löpande band.

Foto: Magnus Sundholm

Sida 1 av 1

Instagram

Follow on Bloglovin
  • Tjänstgörande nöjesredaktör: Anders Hedberg
  • Chefredaktör, vd och ansvarig utgivare: Lena K Samuelsson
  • Stf ansvarig utgivare: Lena Mellin
  • Redaktionschef: Karin Schmidt, Michael Poromaa, Lotta Folcker
  • Besöksadress: Västra Järnvägsgatan 21, Stockholm
  • Org.nr: 556100-1123
  • Momsregistreringsnr: SE 556100-112301
  • Kontakt: förnamn.efternamn@aftonbladet.se
  • Aftonbladet Plus Kundcenter: tipsa@aftonbladet.se
  • Telefon växel: 08 725 20 00
  • FÖLJ OSS

© Aftonbladet Hierta AB